Den 25 oktober publicerades vår egen text om mässan i Nynäshamns Posten. Den går att läsa här: Pdf sida 15 NP 2022-10-25 men man kan också läsa den på NP:s sajt www.nynashamnsposten.se genom att klicka här
Sida 6 av 9
Vi hade den 11 oktober besök av Olof Karsvall från Riksarkivet som berättade om hur spår av ödelagda gårdar på medeltiden kan synas i kartor från 1600-talet. Detta utifrån avhandlingen Utjordar och ödegårdar – En studie i retrogressiv metod, som han skrev 2016.
Under historien har det funnits jordar som kallades utjordar och som på kartorna ses avskilda från odlingsmark och annan mark. Vissa av dessa har en bakgrund som senmedeltida ödegårdar, många gånger handlar det om gårdar som ödelades under någon av de stora pestepidemierna år 1350, 1359–1360, 1368–1369 och den sista 1710–1713.
Välkommen till oss!
Den 15 oktober firar vi att vi har tio år på nacken. Och det gör vi ordentligt!
Mellan klockan 10.30 och 15.00 kommer övervåningen på Nynäshamns Folkets Hus att gå helt i lokalhistoriens, släktforskningens och nyfikenhetens tecken! Då arrangerar vi en ”lokalhistorisk mässa” – som är helt gratis – där vi har samlat en mängd aktörer som sitter på massor med kunskap om Södertörns historia. Två spännande – och gratis – föredrag bjuder vi också på! Våra gästföreläsare är den kända DNA-experten Peter Sjölund från Härnösand (klockan 13) och Victoria Enefors från Lund (klockan 11). Alla är välkomna!
Höstens första medlemsmöte hade vi besök av Musköbon Bertil Oskarsson. Han är engagerad i Muskö hembygdsförening och höll ett föredrag om Muskö förr och nu.
Muskös historia går långt tillbaka. Bland annat har man kunnat koppla storgården Arbottna till vikingatiden och under 1200-talet nämns Muskö i samband med kung Waldemars segelled, berättade Bertil Oskarsson.
Mycket har handlat om Muskös strategiska läge på östkusten. Naturhamnen Älvsnabben har genom historien varit bas för den svenska flottan och därför kopplas Muskö också till Erik av Pommern under 1400-talet och Gustav Vasa under 1500-talet. Den fina kyrkan som står där i dag invigdes år 1630 av Gustav II Adolf. Det var från Älvsnabben han seglade mot Trettioåriga kriget, där han stupade 1632.
Mars månad – Viktoria Jonasson berättade om Anbytarforum
Den 8 mars träffades vi – cirka 25 av Nynäshamns släktforskarförenings medlemmar – i lokalen på Vikingavägen 15 i Nynäshamn för att gemensamt titta på ett digitalt föredrag. Det var Viktoria Jonasson från Sveriges släktforskarförbund från sin dator hemma visade och berättade om vad man kan hitta i hjälpforumet Anbytarforum, men också i övrigt på förbundets sajt Rötter.
Viktoria Jonasson på skärmen och lite av de virtuella deltagarna. © Helene Skoglund
Årsmötet 2022 avhölls i lokalen Vikingavägen 15 den 15 februari 2022
Årsmötet kunde i år avhållas som ett fysiskt möte, det var inte många som var närvarande, men de som var där fick semlor enligt traditionen och kunde supplera sitt släktforskningsbibliotek från vårt bokbord.
Den 13 november uppmärksammades Arkivens dag runt om i landet.
I Nynäshamns bibliotek var Nynäshamns släktforskarförening, NSF, på plats för att visa besökarna hur man gör när man letar efter släktingar i arkiven, och i Konsthallen en trappa ner tog NSF:s Sandra Wictorin åhörarna med på en släktresa. Närmare bestämt till Odensåker i Skaraborgs län, där hennes farfars mormor föddes 1790.
Sandra Wictorin © Helene Skoglund
Till november månads möte fick vi besök av Johan Jergander, infödd Nynäshamnare. Han berättade om sin släkt från Sorunda, ett mycket intressant föredrag! Johan har också skrivit ett par släktböcker om delar av släkten.
Johan Jergander berättade om sin forskning, bland annat om anfadern Per Nilsson Frimodig, som sägs ha ridit in i Sorunda kyrka. © Helene Skoglund
Tisdagen den 9 november kunde Nynäshamns släktforskarförening välkomna nynäshamnaren, historieläraren, friidrottaren och släktforskaren Johan Jergander till medlemsmötet. Han berättade först om sin kärlek till ämnet historia och till historieforskningen, men också att han började släktforska när hans pappa gav honom i uppdrag att hitta hans farfarsfar.
Äntligen kan vi mötas fysiskt igen! Vår första fysiska möte på nästan två år var ett uppskjutit möte från i fjol: ”Gravvalvsallvarligt och skitkul.”
Lennart Palm Foto © Helene Skoglund
Höstens första möte var på grund av Covid-19, i likhet med övriga möten sedan drygt ett år tillbaka, digitalt. Christina Sagersten höll ett mycket intressant föredrag om DNA-forskning utifrån sin bok ”Pappa, vem är du?”
© Anna Thors A foto och form
Den 14 september hade Nynäshamns släktforskarförening bjudit in författaren och släktforskaren Christina Sagersten för att via det digitala konferensverktyget Teams berätta om DNA-släktforskning i allmänhet och sin egen bok ”Pappa, vem är du – lös din släktgåta med hjälp av DNA!” i synnerhet.
Christina Knutsson om sågverk, kärlek och svek
Den 13 april höll Christina Knutsson från Nynäshamns släktforskarförening ett föredrag om sin forskning kring torpet Usland 12:29 på Alnö, precis utanför Sundsvall. Det var en berättelse om det gamla släkttorpet som byggdes under traktens sågverksepok – som var störst från 1860-talet till 1940-talet – men det var lika mycket en berättelse om dem som har bott där.
– Det är ingen glamourös berättelse direkt, det är en berättelse om kärlek, svek och utomäktenskapliga barn, sa Christina.
Torpet Usland på 1930-talet. Christina Knutsson berättade om sågverksepoken i Sundsvallstrakten, men också om det gamla torp som fortfarande finns i släkten.
Torpet byggdes i slutet av 1800-talet av Christinas farfars far. Och än i dag bor hans ättlingar kvar i torpet.
Under Nynäshamns släktforskarförenings medlemsmöte 9 mars handlade allt om adel. Mikael Hoffsten, som är författare och jobbar på Sveriges släktforskarförbund, höll föredrag via Teams.
Mikael Hoffsten. Foto: Privat
Ett tjugotal medlemmar hade kopplat upp sig hemifrån och var med och lyssnade. Föredraget spelades också in och kan ses nedan.
Adeln var tidig att släktforska om sig själv, berättade Mikael Hoffsten. Det var viktigt att ha en fin bakgrund och släkterna skickade själva in släktträd och berättelser om släkten på 1600-talet.
– Gabriel Anrep fick på 1800-talet i uppgift att sammanställa uppgifterna. Men han fick inte ifrågasätta något utan var tvungen att ta med allt. Hade någon sagt att det var på ett visst sätt var det så, sa Mikael Hoffsten.
