Under Nynäshamns släktforskarförenings medlemsmöte 9 mars handlade allt om adel. Mikael Hoffsten, som är författare och jobbar på Sveriges släktforskarförbund, höll föredrag via Teams.

Mikael Hoffsten. Foto: Privat

Ett tjugotal medlemmar hade kopplat upp sig hemifrån och var med och lyssnade. Föredraget spelades också in och kan ses nedan.

Adeln var tidig att släktforska om sig själv, berättade Mikael Hoffsten. Det var viktigt att ha en fin bakgrund och släkterna skickade själva in släktträd och berättelser om släkten på 1600-talet.

– Gabriel Anrep fick på 1800-talet i uppgift att sammanställa uppgifterna. Men han fick inte ifrågasätta något utan var tvungen att ta med allt. Hade någon sagt att det var på ett visst sätt var det så, sa Mikael Hoffsten.

Gustaf Elgenstierna har många som söker adliga anor hört talas om. Han var näste man att få i uppdrag att göra en sammanställning. Men nu gjordes också förbättringar i materialet och de allra mest otroliga berättelserna togs bort. Den introducerade svenska adelns ättartavlor gavs ut mellan 1925 och 1936 och där kan den intresserade alltid börja. Det går utmärkt att i en sökmotor skriva in ”adelsvapen” och namnet på den ätt man vill ha information om, så kommer man till Elgenstierna.

Adelns historia startar med Alsnö stadga 1280. Stormännen samlades och gemensamma regler sattes upp. För att slippa betala skatt ställde man upp med en bepansrad ryttare. Erik XIV instiftade grevliga och friherrliga titlar 1561, och under 1600-talet ökade antalet adelsätter enormt. Kronans mark delades ut till adeln, men staten förlorade massor av skatteintäkter på det sättet.

– Under reduktionen tog staten tillbaka den bortskänkta marken från adeln. En del adelsfamiljer fick behålla ett av tio gods. Det knäckte adelns guldålder, sa Mikael Hoffsten.

Adelns historia är förstås mycket mer än Alsnö stadgar och reduktionen. Mikael Hoffman berättade också om vapensköldarna och deras utseende, och om enskilda adelsmän och adelskvinnor – som till exempel Eva Ekeblad som 1748 var den första kvinnan att bli invald i Svenska vetenskapsakademien och Kristina Gyllenstierna som försvarade det gamla slottet Tre kronor mot dansk invasion 1520.

Helene Skoglund, sekreterare NSF

Mikael Hoffsten har bland annat skrivit nummer sex i Sveriges släktforskarförbunds skriftserie, som handlar just om adel och heter ”Adel – från Natt och dag till i dag”.