Författare: Nynäshamns Släktforskarförening (Sida 9 av 9)

Den 20 februari hade föreningen årsmöte där de församlade bland annat godkände 2017 års räkenskaper och valde en styrelse med delvis nya medlemmar.
Vi kan se tillbaka på ett mycket händelserikt 2017 med många kända föreläsare, som exempelvis Ted Rosvall och Kalle Bäck.
Tack alla medlemmar! Nu blickar vi framåt och hoppas att vi ses under 2018! Välkomna!

foto copyright © Helene Skoglund

Den 20 februari hade Nynäshamns släktforskarförening årsmöte i lokalen på Vikingavägen 15. De församlade godkände bland annat 2017 års räkenskaper och valde en styrelse med delvis nya medlemmar. Hans-Peter Stülten är kvar som ordförande även under 2018 men vi har bland annat fått en ny kassör i Maria Moberg och en ny revisor i Lars Hagelin.

Föreningen har sedan starten 2012 bara vuxit och vuxit. Nu är vi cirka 140 medlemmar! Att det fanns ett stort intresse för släktforskning visste vi när vi drog igång, men att föreningen lyckas hålla kvar medlemmarna, och få nya hela tiden, tycker vi förstås är mer än roligt. Vi hoppas att det är för att vi gör bra saker.

Men kom ihåg att vi i styrelsen också mycket gärna lyssnar på nya önskemål om föredragshållare, aktiviteter, kurser och ämnen som medlemmarna vill veta mer om. Eller kanske vill du bli mer delaktig? Finns det medlemmar som vill engagera sig mer, och kanske hålla en kurs, berätta om sin forskning vid ett medlemsmöte eller ställa upp som ”jourhavande släktforskare” på biblioteket i Nynäshamn, är ingen gladare än vi!

Vi kan se tillbaka på ett mycket händelserikt 2017 med kurser, aktiviteter, och många populära föreläsare, som exempelvis Ted Rosvall och Kalle Bäck – båda författare av intressant släktforskningslitteratur och inspirerande berättare.

Och 2018 ser lovande ut. Härnäst kommer till exempel Karin Borgqvist Ljung från Riksarkivet och berättar vad man kan hitta där. Mycket spännande.

Att summera ett späckat släktforskningsår som 2017 är alltid roligt, men framför allt vill vi säga: Tack, alla medlemmar! Nu blickar vi framåt och hoppas att vi ses under 2018. Hela programmet hittar ni på förstås under vårens program. Välkomna!

NSF styrelse (genom Helene Skoglund, sekreterare)

Den 20 januari 2018 var det Släktforskningens dag. Vi var på Nynäshamns bibliotek med bokbord och information. Maria Landin höll ett litet föredrag om kommunarkivet för ett trettiotal åhörare.

Text & foto: Copyright © Helene Skoglund

På Släktforskningens dag, den 20 januari, fanns Nynäshamns släktforskarförening på plats i Nynäshamns bibliotek för att visa hur man släktforskar och för att svara på frågor. När Maria Landin klockan 12 började berätta om vad man kan hitta i de lokala arkiven hade drygt 30 intresserade samlats.

Men varför forska i lokala arkiv? Grunden i släktforskningen – pusselbitar som födelseår och datum för giftermål, död och begravningar – hittar man i kyrkböckerna. Men den som vill ha mer kött på benen i sin forskning kan börja leta på andra ställen. Något som ofta glöms bort är de lokala arkiven. I Nynäshamn finns det mycket sådant intressant material.

I kommunarkivet finns material från när de gamla socknarna blev kommuner 1863. Det handlar om fattigvård, skolväsende och andra kommunala ansvarsområden. Men i kommunens bild- och folkrörelsearkiv finns också hela föreningsarkiv där man kan hitta information om släktingar.

I mitten av 1800-talet förändrades Sverige med den växande industrialiseringen och på landsbygden växte statarsystemet fram. Med detta växte också folkrörelser som arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen. Just arbetarrörelsen var stor i Nynäshamn redan när staden började växa fram, berättade Maria Landin. År 1903 gick tusen personer i förstamajtåget.

– Då hade köpingen bara existerat i ungefär fem år!

I Sorunda var även missionsrörelsen stor, och bondeförbundet.

– Eller varför inte titta i Sorundas sockenbiblioteks låneliggare? Sorunda sockenbibliotek inrättades 1851 och skulle man låna en bok måste man skriva in sitt namn, sa Maria Landin.

– Rödakorsföreningen statades 1927 i Nynäshamn och ansvarade för tandvård för skolbarnen. Där kan man också hitta sina förfäder i listorna, sa Maria Landin.

Kalle Bäck besökte oss den 14 november 2017 och höll ett mycket intressant föredrag om torpare och det svenska torpet. Han berättade även lite om sina böcker bl.a. det svenska dasset. Vi var ett fyrtiotal medlemmar som njöt av Kalle och hans föredrag.

Kalle Bäck

Torparnas historia är historien om de kvinnor och män som historiskt sett har utgjort den största delen av Sveriges befolkning. Ändå finns det mycket litet skrivet om dem. Det har historieprofessorn Kalle Bäck ändrat på. Den 14 november besökte han Nynäshamns släktforskarförening för att berätta.

November månads medlemsmöte i NSF gick i torparnas tecken. Kalle Bäck, professor i historia vid Linköpings universitet, var inbjuden för att prata om sitt mångåriga arbete med att undersöka och kartlägga vanligt folks historia.

– Bönder och torpare var Sveriges absolut största yrkesgrupper men har varit styvmoderligt behandlade av historikerna. Här finns vanliga, men också oerhört dramatiska, levnadsöden – väl så intressanta som kungarnas och adelns, sa han.

Det finns mycket få vetenskapliga skrifter om vanligt folk som bönder och torpare. Det blev Kalle Bäcks utgångspunkt, och i dag är han expert på svenska landsbygdsförhållanden.

”Torp” har betytt olika saker under historiens gång. På medeltiden när det var gott om allmänningar kunde de bondsöner som inte fick ta över gården ta sig lite mark på allmänning och bygga nytt. Det är torpets första innebörd – ”nybygge”.

På 1600-talet fick adeln bygga torp på sina gårdars ägor. Det var ett sätt att få ständig tillgång till arbetskraft, medan de som bosatte sig där – torparna – i sin tur slapp att bli utkommenderade i de otaliga krig som pågick.

Bönderna hade inte samma rätt som adeln att bygga torp på sina ägor. Men efter det sista bondeupproret 1742 – även kallat Dalaupproret ­– beslutade riksdagen att ge bönderna rätt att anlägga torp.

– Och på bara ett århundrade exploderade antalet torp! 1850 fanns ungefär 100 000 torp i Sverige. Var sjunde svensk levde och verkade på torpen, berättade Kalle Bäck.

Torparna hade nyttjanderätt på torpen, och de betalade med dagsverken. Men kunde man försörja sig på ett torp? Nja. Goda år kanske. Det var ett hårt liv. Ett torpkontrakt kunde betyda åtaganden för mannen i familjen att göra tre dagsverken per vecka. Utöver det skulle ett antal kvinnodagsverken göras, med till exempel mjölkning och slåtter på storgården. Men det räckte oftast inte. En viss mängd ull och till exempel ett visst antal lingon eller andra bär behövde också lämnas till storgården. Det sistnämnda var ofta barnens arbetsuppgift.

– Kvinnornas arbete var ofta avgörande för familjernas överlevnad. Torparfamiljerna fick till exempel in extrainkomster från kvinnors arbete med fönstertvättning, sömnad och annat.

Man kan också se i källorna att torparna gifte om sig snabbare än män inom andra sociala grupper. När mer än hälften av arbetsveckan gick till dagsverken och arbetet med den egna skörden och det egna hushållet väntade, krävdes det två på torpet för att överleva.

Torparna försvann 1944. Då blev det förbjudet att betala med dagsverken, och arrendet tog i stället över.

Kalle Bäck har skrivit flera böcker, till exempel: ”Den besvärliga svärmodern: myt, nidbild eller verklighet”, ”Det svenska dasset – inte bara en skitsak!”, och ”Sverigebilden: en historia om rödfärg, tegel, trädgårdar och byggnader”. En del av dessa ämnen snuddade han också vid under föredraget. Visste ni till exempel att ordet ”hemlighuset” inte syftar på de privata ärenden man uträttar där, utan på vilka hemligheter och förtroenden man kunde utbyta på dasset, som ofta hade fler än ett hål?

Den 11 november 2017 var det Arkivens Dag. Vi var på Nynäshamns Bibliotek i lilla datasalen och berättade om hemligheter. Årets tema var ”Hemligheter i arkiven”. Då släktforskning ju också är ett arkiv även om det är av mera privat karakter, tyckte vi det passade bra.

Copyright © Helene Skoglund

Lördagen den 11 november uppmärksammades Arkivens dag runt om i Sverige.

I Nynäshamn hade vi i släktforskarföreningen därför öppet hus i bibliotekets datasal. I gamla kyrkoarkiv, domstolshandlingar och andra handlingar som är digitaliserade finns ju massor av guldkorn för den som är intresserad av sin egen släkt – med eller utan hemligheter.

Vi pratade släktforskning med alla som ville veta mer, och sålde böcker och olika digitala hjälpmedel. Trevligt, trevligt.

Några från föreningen berättade också om vilka hemligheter som hade dykt upp under deras egen släktforskningsresa. Spännande, oväntat och ibland lite otäckt! Det handlade om okända fäder, ett dödsfall som startade en lång rättsprocess – och två fall av tidelag på 1600-talet(!). Det var dödsstraff för det sistnämnda, för både kon och torparen.

Helene Skoglund

I oktober månad 2017 gick ett länge närat önska i uppfyllelse för oss, vi fick Ted Rosvall till Nynäshamn för att berätta om emigrantforskning. Då Ted inte hade möjlighet att komma vår vanliga mötesdag och vi räknade med många besökare, avhölls mötet i NSS lokalen.

Ted Rosvall Copyright © Helene Skoglund

Onsdagen den 18 oktober hade Nynäshamns släktforskarförening bjudit in släktforskaren Ted Rosvall för att berätta om emigrantforskning. Rosvall har stor erfarenhet av ämnet sedan många år och har bland annat forskat fram släktingar till kända personer i tv-programmet Vem tror du att du är. Han och Anna-Lena Hultgren skrev redan 2009 en bok på ämnet emigranter för Sveriges släktforskarförbunds räkning, men när det nu var dags för en uppdatering märkte de att det var läge för en helt ny bok. Det hade hänt så mycket på området. Resultatet blev boken ”Emigrantforska på nätet”.

Man brukar säga att ungefär 1,5 miljon svenskar emigrerade, från 1800-talets mitt fram till 1920-talet. Både på 1860-talet och 1880-talet rådde det stor hungersnöd i Sverige. Trots att cirka 200 000 emigranter återvände betyder det att ungefär var femte svensk emigrerade.

– Men siffrorna ska inte ställas mot dagens folkmängd, utan dåtidens befolkning på cirka 4-5 miljoner människor, berättade han. På vissa håll i landet, som i Småland och Värmland emigrerade så många som var fjärde invånare. Och det var inte bara till Amerika, utan även bland annat till Kanada, Tyskland och Danmark. Anledningen var missväxt och hungersnöd.

– Vi kunde helt enkelt inte försörja befolkningen här i Sverige, berättade han.

Kvällen kom att innehålla många konkreta tips på sidor på nätet att besöka för den som söker släktingar som har emigrerat. Oh för den som hittar släktingar genom att titta i andras forskning på publika släktträd på nätet (som Ancestry till exempel) hade Ted Rosvall ett grundtips: Titta på dem med stor misstänksamhet, men använd dem gärna som ledtrådar för att själv forska vidare! Man vet aldrig om de som har gjort släktträden har gjort rätt eller fel.Det finns många sätt att komma sina emigrerande anfäder- och mödrar på spåren, en mycket bra samling databaser finns på gratissajten familysearch.com, tipsade Rosvall om. Men sökningar på till exempel ”Chronicling America”, genealogybank.com och findagrave.com kan också ge mycket information.

Ska man hitta sina släktingar gäller det dock för det första att våga lite, menade Ted Rosvall.– Var inte rädd för datorn. Våga surfa!

Föreläsningen hölls för ovanlighetens skull i NSS klubblokal, vilket visade sig behövas; intresset var stort. Både kvällens huvudperson och släktforskarföreningen sålde böcker till besökarna, och det var förstås främst Rosvalls nya som kommersen handlade om. En del passade också på att få sin bok signerad när nu författaren var på plats!

Helene Skoglund

November månad 2017 var en ovanligt intensiv månad för frenngen, utöver Arkivens Dag hade Nynäshamns Kommun även en IT-Vecka då vi naturligtvis var med och berättade hur man kan utnyttja IT inom släktforskningen.

Copyright © Helene Skoglund

Nynäshamns släktforskarförening var på plats i Nynäshamns bibliotek under lördagen den 14 oktober för att berätta lite om släktforskning och vad man kan göra för att komma framåt i sin forskning via olika tjänster på internet.

Man kan konstatera att utvecklingen har gått framåt. Från gamla tiders mikrofiche-kort till nutidens databaser med färgfotograferade gamla handlingar är skillnaden i läsbarhet stor, och fler och fler gamla handlingar finns att få tag på via datorn hemma. Inte bara husförhörslängder, födelse- och dödböcker och andra kyrkoarkiv, utan även till exempel bouppteckningar, flygfoton av gamla gårdar, foton av fångar och fängelsehandlingar, barnmorskeböcker finns att leta i.

Helene Skoglund

Efteråret 2017 inleddes med att Barbro Stålheim kom och berättade om Släktforskarförbundets projekt ”Gravstensinventeringen”. Gravstenar ger ju information om de som ligger begravda och är samtidigt ett stycke kulturhistoria, samtidigt vet vi ju att många gravstenar skrotas och blir till kross.

Under Nynäshamns släktforskarförenings första medlemsmöte efter sommaren (12 september) var Barbro Stålheim från Sveriges släktforskarförbund på besök. Hon ansvarar för förbundets projekt Gravstensinventeringen och hade mycket matnyttigt och intressant att berätta om hur man i sin släktforskning kan hitta gravstenar och begravda.

Barbro Stålheim copyright © Helene Skoglund

Gravstensinventeringen är en sökbar databas. Där har släktforskare dokumenterat gravstenar med fotografier (eller i äldre fall avritningar) på gravstenar, och en anteckning om vad som står på den.

– Kyrkogårdarnas gravstenar kan vara viktiga ur en kulturarvsaspekt, och särskilt värdefull kan informationen förstås också vara för släktforskare som letar efter sina släktingar, sa Barbro Stålheim.

Gamla titlar och benämningar kan göra en gravsten intressant, precis som gravstenar resta över kända personer.

Och alla som vill vara med och inventera kan göra det. På sidan grav.genealogi.se finns information om hur man gör.

– Man behöver inte ta sig an en hel kyrkogård, utan kan lägga in information om en gravsten om man vill, berättade Barbro stålheim.

Gravstensinventeringen började komma igång på 1970-talet och i dag finns omkring 324.500 gravstenar i databasen.

Men det finns även andra databaser att leta i. Hela fyra stycken:

• Gravstensinventeringen, Sveriges släktforskarförbunds databas.
• Hittagraven.se, Stockholms Stads databas. Här kan man söka bland cirka 576 000 grav­satta på Stockholms 11 allmänna begravnings­platser.
• Svenskagravar.se – Här kan du söka efter gravsatta på kyrkogårdar hos för närvarande 41 kyrkogårdsförvaltningar ute i landet.
• www.gravar.se – en tjänst från LJ System. All information publiceras av och med tillstånd från församlingar och pastorat.

Tips: Mycket finns ofta att hämta i de stora dagstidningarnas digitala värld. En prenumeration ger till exempel prenumeranten tillgång till familjesidor med dödsrunor, begravningsannonser och minnesord.

Tips: För den som har emigranter i sin läkt kan sidorna www.findagrave.com och billiongraves.com vara en möjlighet att hitta avlidna släktingar.

Den bästa tiden att ge sig ut på kyrkogårdarna är våren, tipsade Barbro Stålheim.

– Jag hoppas att ni ger er ut!

Helene Skoglund