Författare: Nynäshamns Släktforskarförening (Sida 10 av 10)

Den 11 november 2017 var det Arkivens Dag. Vi var på Nynäshamns Bibliotek i lilla datasalen och berättade om hemligheter. Årets tema var ”Hemligheter i arkiven”. Då släktforskning ju också är ett arkiv även om det är av mera privat karakter, tyckte vi det passade bra.

Copyright © Helene Skoglund

Lördagen den 11 november uppmärksammades Arkivens dag runt om i Sverige.

I Nynäshamn hade vi i släktforskarföreningen därför öppet hus i bibliotekets datasal. I gamla kyrkoarkiv, domstolshandlingar och andra handlingar som är digitaliserade finns ju massor av guldkorn för den som är intresserad av sin egen släkt – med eller utan hemligheter.

Vi pratade släktforskning med alla som ville veta mer, och sålde böcker och olika digitala hjälpmedel. Trevligt, trevligt.

Några från föreningen berättade också om vilka hemligheter som hade dykt upp under deras egen släktforskningsresa. Spännande, oväntat och ibland lite otäckt! Det handlade om okända fäder, ett dödsfall som startade en lång rättsprocess – och två fall av tidelag på 1600-talet(!). Det var dödsstraff för det sistnämnda, för både kon och torparen.

Helene Skoglund

I oktober månad 2017 gick ett länge närat önska i uppfyllelse för oss, vi fick Ted Rosvall till Nynäshamn för att berätta om emigrantforskning. Då Ted inte hade möjlighet att komma vår vanliga mötesdag och vi räknade med många besökare, avhölls mötet i NSS lokalen.

Ted Rosvall Copyright © Helene Skoglund

Onsdagen den 18 oktober hade Nynäshamns släktforskarförening bjudit in släktforskaren Ted Rosvall för att berätta om emigrantforskning. Rosvall har stor erfarenhet av ämnet sedan många år och har bland annat forskat fram släktingar till kända personer i tv-programmet Vem tror du att du är. Han och Anna-Lena Hultgren skrev redan 2009 en bok på ämnet emigranter för Sveriges släktforskarförbunds räkning, men när det nu var dags för en uppdatering märkte de att det var läge för en helt ny bok. Det hade hänt så mycket på området. Resultatet blev boken ”Emigrantforska på nätet”.

Man brukar säga att ungefär 1,5 miljon svenskar emigrerade, från 1800-talets mitt fram till 1920-talet. Både på 1860-talet och 1880-talet rådde det stor hungersnöd i Sverige. Trots att cirka 200 000 emigranter återvände betyder det att ungefär var femte svensk emigrerade.

– Men siffrorna ska inte ställas mot dagens folkmängd, utan dåtidens befolkning på cirka 4-5 miljoner människor, berättade han. På vissa håll i landet, som i Småland och Värmland emigrerade så många som var fjärde invånare. Och det var inte bara till Amerika, utan även bland annat till Kanada, Tyskland och Danmark. Anledningen var missväxt och hungersnöd.

– Vi kunde helt enkelt inte försörja befolkningen här i Sverige, berättade han.

Kvällen kom att innehålla många konkreta tips på sidor på nätet att besöka för den som söker släktingar som har emigrerat. Oh för den som hittar släktingar genom att titta i andras forskning på publika släktträd på nätet (som Ancestry till exempel) hade Ted Rosvall ett grundtips: Titta på dem med stor misstänksamhet, men använd dem gärna som ledtrådar för att själv forska vidare! Man vet aldrig om de som har gjort släktträden har gjort rätt eller fel.Det finns många sätt att komma sina emigrerande anfäder- och mödrar på spåren, en mycket bra samling databaser finns på gratissajten familysearch.com, tipsade Rosvall om. Men sökningar på till exempel ”Chronicling America”, genealogybank.com och findagrave.com kan också ge mycket information.

Ska man hitta sina släktingar gäller det dock för det första att våga lite, menade Ted Rosvall.– Var inte rädd för datorn. Våga surfa!

Föreläsningen hölls för ovanlighetens skull i NSS klubblokal, vilket visade sig behövas; intresset var stort. Både kvällens huvudperson och släktforskarföreningen sålde böcker till besökarna, och det var förstås främst Rosvalls nya som kommersen handlade om. En del passade också på att få sin bok signerad när nu författaren var på plats!

Helene Skoglund

November månad 2017 var en ovanligt intensiv månad för frenngen, utöver Arkivens Dag hade Nynäshamns Kommun även en IT-Vecka då vi naturligtvis var med och berättade hur man kan utnyttja IT inom släktforskningen.

Copyright © Helene Skoglund

Nynäshamns släktforskarförening var på plats i Nynäshamns bibliotek under lördagen den 14 oktober för att berätta lite om släktforskning och vad man kan göra för att komma framåt i sin forskning via olika tjänster på internet.

Man kan konstatera att utvecklingen har gått framåt. Från gamla tiders mikrofiche-kort till nutidens databaser med färgfotograferade gamla handlingar är skillnaden i läsbarhet stor, och fler och fler gamla handlingar finns att få tag på via datorn hemma. Inte bara husförhörslängder, födelse- och dödböcker och andra kyrkoarkiv, utan även till exempel bouppteckningar, flygfoton av gamla gårdar, foton av fångar och fängelsehandlingar, barnmorskeböcker finns att leta i.

Helene Skoglund

Efteråret 2017 inleddes med att Barbro Stålheim kom och berättade om Släktforskarförbundets projekt ”Gravstensinventeringen”. Gravstenar ger ju information om de som ligger begravda och är samtidigt ett stycke kulturhistoria, samtidigt vet vi ju att många gravstenar skrotas och blir till kross.

Under Nynäshamns släktforskarförenings första medlemsmöte efter sommaren (12 september) var Barbro Stålheim från Sveriges släktforskarförbund på besök. Hon ansvarar för förbundets projekt Gravstensinventeringen och hade mycket matnyttigt och intressant att berätta om hur man i sin släktforskning kan hitta gravstenar och begravda.

Barbro Stålheim copyright © Helene Skoglund

Gravstensinventeringen är en sökbar databas. Där har släktforskare dokumenterat gravstenar med fotografier (eller i äldre fall avritningar) på gravstenar, och en anteckning om vad som står på den.

– Kyrkogårdarnas gravstenar kan vara viktiga ur en kulturarvsaspekt, och särskilt värdefull kan informationen förstås också vara för släktforskare som letar efter sina släktingar, sa Barbro Stålheim.

Gamla titlar och benämningar kan göra en gravsten intressant, precis som gravstenar resta över kända personer.

Och alla som vill vara med och inventera kan göra det. På sidan grav.genealogi.se finns information om hur man gör.

– Man behöver inte ta sig an en hel kyrkogård, utan kan lägga in information om en gravsten om man vill, berättade Barbro stålheim.

Gravstensinventeringen började komma igång på 1970-talet och i dag finns omkring 324.500 gravstenar i databasen.

Men det finns även andra databaser att leta i. Hela fyra stycken:

• Gravstensinventeringen, Sveriges släktforskarförbunds databas.
• Hittagraven.se, Stockholms Stads databas. Här kan man söka bland cirka 576 000 grav­satta på Stockholms 11 allmänna begravnings­platser.
• Svenskagravar.se – Här kan du söka efter gravsatta på kyrkogårdar hos för närvarande 41 kyrkogårdsförvaltningar ute i landet.
• www.gravar.se – en tjänst från LJ System. All information publiceras av och med tillstånd från församlingar och pastorat.

Tips: Mycket finns ofta att hämta i de stora dagstidningarnas digitala värld. En prenumeration ger till exempel prenumeranten tillgång till familjesidor med dödsrunor, begravningsannonser och minnesord.

Tips: För den som har emigranter i sin läkt kan sidorna www.findagrave.com och billiongraves.com vara en möjlighet att hitta avlidna släktingar.

Den bästa tiden att ge sig ut på kyrkogårdarna är våren, tipsade Barbro Stålheim.

– Jag hoppas att ni ger er ut!

Helene Skoglund