Hans-Peter Stülten berättade om hur man forskar i danska källor. Foto: Helene Skoglund

Medlemsmötet den 10/11 ägnades åt danska studier. Hans-Peter Stülten, som delvis har sina rötter i Danmark, berättade hur den som vill forska i danska källor ska gå tillväga. Han berättade också vad som skiljer i tillgänglighet och upplägg när det gäller att forska i vårt grannland i söder. Ganska snabbt kunde åhörarna konstatera att det är ganska mycket som skiljer sig åt. 

En stor skillnad är att det inte finns några husförhörslängder. Men i danska arkiv finns förstås kyrkböcker att söka i precis som i Sverige. Prästerna noterade födda, konfirmerade, vigda och döda även i Danmark. Böckerna heter ministerialböcker och alla böcker ska finnas i två exemplar. Själva originalet är kvar i respektive församling medan kordegnens böcker (en avskrift) finns på Riksarkivet.

– Det har räddat mig och andra släktforskare många gånger, sa Hans-Peter.

Kyrkböckerna kommer man åt via Riksarkivet: https://www.rigsarkivet.dk/arkivalieronline/

Hans-Peter berättade att alla kyrkböcker har nyfotograferats fram till 1892.

I Sverige är till exempel barnen i en födelsebok inskrivna efter vilket datum de föddes. I de danska födelseböckerna är personerna inskrivna efter vilket kön de tillhör. Födelseboken 1870 startar alltså med alla pojkar som är födda det året januari till december, och börjar sedan om med alla flickor månadsvis.

– I de danska böckerna har alla barn faderns efternamn redan i födelseboken, till skillnad från i Sverige där barnen inte har något efternamn förrän de flyttar hemifrån, sa Hans-Peter.

Ett exempel på olikheter som gäller tillgängligheten till källorna är att det i Danmark är olika sekretess beroende på vad det är för källa. I Sverige är det alltid 70 års sekretess. 

Svenska släktforskare är vana vid databaser som Dödboken och befolkningsdatabaserna. Några sådana hjälpmedel finns inte i Danmark. Det finns inte heller något motsvarande Arkiv Digital. Men de register som är tillgängliga är å andra sidan helt gratis i Danmark. Man kan till exempel söka i dødsregisteret.

Vi fick många matnyttiga tips. I de danska vigselnotiserna står det till exempel mycket mer information om personerna än det gör i svenska vigselnotiser.

– Det kan vara pusselbitar som gör att man kommer vidare.