Författaren Stina Larsson berättade om militären Fabian von Fersen som hon forskat om under 20 års tid.
Den svenske adelsmannen och militären Fabian von Fersen var okänd för Stina Larsson när hon började forska om honom för tjugo år sedan. Nu är hennes efterforskningar på väg att bli till en hel romantrilogi. Den 13 oktober var hon hos oss i Nynäshamns släktforskarförening för att berätta om von Fersens liv och långa karriär inom den svenska militären under stormaktstiden.
Fabian von Fersen beskriver hon som en doldis som deltog i många av de kända slagen. Han föddes i Reval 1626 i en tysk familj. Pappa var Reinhold von Fersen (född 1594) och mamma Dorotea Wrangel.
– Det var Tyska orden som styrde i Reval då. Familjens hus låg på Domberget där alla de andra adelsfamiljerna bodde; Wrangel, Taube och andra, berättade Stina Larsson.
Släkterna von Fersen och Wrangel är stora och för att placera in Fabian i det stora släktträdet kan nämnas att hans 13 år äldre kusin var Carl Gustav Wrangel, även han känd militär men också byggherre – han var ju den som byggde Wrangelska palatset i Stockholm (där svea hovrätt håller till nu) och det nuvarande barockslottet Skokloster.
Som ung blev Fabian hovjunker hos den lika gamla drottning Kristina. Han jobbade alltså i hovets klädkammare, berättade Stina.
– Men det blev inte så länge, eftersom “hans håg stod till krig och ära”.
1644, när Fabian var 18 år, mönstrades han i Örebro och fick vara med under sjöslaget vid Femern som “volontär”. Han fick alltså inte delta, men ändå vara med på avstånd.
– Den 28 september gick de ut från Dalarö, berättade Stina, och läste ett stycke ur romanen som gav en bild av hur det kunde ha varit när en av löjtnanterna i Fabians närhet förlorade en arm.
– Jag har ju gjort en dramatisering av det här, men det är en händelse som faktiskt inträffade. Det var ett slag med otroligt många dödsoffer.
Efter ett år blev Fabian kapten. Efter ytterligare ett major. 1647 steg han i graderna och blev överstelöjtnant. Vid stormningen av Eger i nuvarande Tjeckien blev han “farligt av en muskötkula blesserad”, enligt en av källorna.
En händelse som påverkade honom starkt inträffade 1649 – faderns död. Det visade sig nämligen att det fanns misstankar om att han bragts om livet, i ett giftmord! Mordet skulle ha skett genom trolldom och familjen yrkade på att den de misstänkte gjorde det skulle få ett strängt straff. Rättegången hölls i Estland.
– Tyvärr har jag inte hittat handlingarna som kan slå fast hur det gick!
Stina Larsson har sökt bland annat i Riksarkivet och i landsarkiven men också besökt arkiv och platser i olika europeiska länder i jakten på fakta om Fabian von Fersen. Hon har bland annat fått tag på Fabians egen kalender från 1662! Även om det är korta notiser som egentligen inte är till för någon annans ögon är det spännande läsning, berättar Stina.
– Han befinner sig i Stralsund när han skriver; “kyrkan brändes ner av blixtar från himlen”.
När han var 31 gifte han sig med änkan Sabina Elisabeth von Westerhagen som redan hade tre barn sedan tidigare. Paret fick också fem gemensamma barn men alla dog i späd ålder.
Under sin militära bana var Fabian von Fersen med under många kända slag och fick många utnämningar. 1676 blev han till exempel till generalguvernör över Skånska generalguvernementet i Malmö som hade bildats 1658, några veckor efter freden i Roskilde. Detta för att Sverige skulle kunna styra över de erövrade danska provinserna, Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm.
Han dog efter att ha stoppat danskarnas stormning av Malmö 1677.
– Han blev sjuk i blodsot. Eller blev han skjuten? Det finns en bronspokal som sägs innehålla en del av Fabians hjässa. Det är jag tveksam till, men visst är det spänannde!
Ni kanske undrar hur Fabian var släkt med den berömde Axel von Fersen d.y? Jo, Axel den yngre var “vår” Fabians bror Hans barnbarns barnbarn!
Stina Larsson och hennes make Joakim Larsson driver bland annat förlaget Boklarssons. Den första delen av den historiska romantrilogin ”Mannen ur skuggan” gavs ut 2022. Nu finns även del två.
