Lördagen den 11 november deltog vi på Arkivens dag i Nynäshamns bibliotek. Förutom släktforskarhjälp bjöds också på ett föredrag av Helene Skoglund. Temat för året var ”Färg och form”, något Helene tagit fasta på i sitt föredrag som hon kallade ”Färg och form från förr – hur två bouppteckningar kan ge färg åt vår lokala historia.”

Genom sitt forskningsarbete med att kartlägga prosten Weldt och hans familj i Ösmo har Helene gått igenom kyrkoböcker, testamenten, bouppteckningar och andra handlingar, främst från 1600- och 1700-talen. Hennes intresse för vanligt folks liv har bara ökat. En ingång till att få reda på mer om människor är just bouppteckningar. Det var lag på att det skulle upprättas en bouppteckning efter en avliden person. I bouppteckningen står allt som fanns i hushållet uppräknat. Ju längre fram i tiden man kommer desto fler bouppteckningar finns bevarade, också efter vanliga människor.

Men dagens föredrag handlade om två personer som stod lite högre upp på samhällsstegen, nämligen häradsskrivaren Andreas Grizelius på Valla gård i Ösmo död 1736 och Olof Törnflycht d.y. på Nynäs, död 1737.

I Andreas Grizelius 50 sidor långa bouppteckning kan man bland annat utläsa att man i ett rum hade gamla franska tapeter och i ett annat gula och gröna ylletygstapeter. Det fanns porträtt av kungligheter och familjemedlemmar. Andreas och hans fru drack te i tekoppar som bryggdes i tekannor. Andreas själv ägde peruker. Det fanns vagnar och slädar och för att kunna hålla sig varm under vinterns slädfärder björnhudar. 

I stall och ladugårdar fanns kreaturen. Sju stycken hästar, varav två av dem hette Brokan och Västgöten. En av oxarna hette Skrivaren och korna hade namn som Hjärtko, Gråsida, Docka och Blomma.

Andreas Grizelius kvarlåtenskap värderades till 17 000 daler kopparmynt, ungefär 1,3 miljoner kronor i dagens penningvärde.

Olof Törnflycht d.y. tillhörde en familj som byggt upp sin förmögenhet i slutet av 1600-talet i efterdyningarna av reduktionen då många gamla adelsgods drogs in till kronan. Dessa såldes senare ut och Olofs föräldrar Olof d.ä. och Margareta Andersen köpte bl.a. Nynäs gods år 1700. Men Olof ägde också andra gods, främst i Stockholms län och fastigheter i Stockholm. Hans bouppteckning omfattar 335 sidor och omfattar alla fastigheterna. Kvarlåtenskapen värderades till 360 092 daler kopparmynt (drygt 26 miljoner kronor). 

Även på Nynäs fanns i salen i det som kallas för Stora Byggningen tapeter av väv som är målade med stora figurer. I de olika rummen hängde porträtt av föräldrarna och syskon samt Karl XII. I sängkammaren fanns ett svenskt väggur som skulle dras upp var 8:e dag. 

På gården fanns också ett kapell vars inventarier räknas upp. Den som skulle gifta sig eller döpa sitt barn kunde låna kläder från kapellet. Det fanns brudskrudar, bland annat i form av en röd kjortel. En barnkristningsklädnad var gammal och söndrig och lånades mest av ”fattigt folk”. 

Överlag var många inventarier ”gamla och söndriga”. Vilket inte är så konstigt då både möbler och kläder ärvdes i genrerationer. Inget slit och slängsamhälle där inte.

Tyvärr finns inte förteckningen över de växter som fanns i orangeriet bevarad. Men det fanns ett orangeri även på Kumla gård (som också finns med i bouppteckningen) som beskriver citronträd, pomeransträd, vinrankor, örter och blommor i stor mängd.

Vi föreställer oss ju ofta våra förfäders vardag som vadmalsgrå. Helene lyckades ge den färg genom att beskriva tapeterna i gult och grön med stora målade figurer, tekannorna och porträtten.  

Maria Landin