Karin Borgkvist Ljung berättade om drottning Kristina. Foto: Helene Skoglund

I år är det 400 år sedan drottning Kristina föddes 1626. Det var Karin Borgkvist Ljung  (forskare, paleograf och tidigare enhetschef i Riksarkivet) nyligen hos oss för att berätta mer om. I föredraget fick vi genom arkiven lära känna denna mytomspunna drottning – som både filmskapare och pjäsförfattare genom tiderna har inspirerats av. 

Gustav II Adolf och hans drottning Maria Eleonora hade svårt att få barn. Men så föddes lilla Kristina 1626. I sin självbiografi skrev hon att hon föddes med segerhuva och var alldeles luden. Eftersom hon dessutom hade “en grov röst” trodde barnmorskorna att hon var en pojke.

Karin Borgkvist Ljung visade många dokument ur arkiven, bland annat ett fint brev från lilla Kristina till pappa kungen.

– Man kan konstatera att inte mycket har förändrats, barn i alla tider har tyckt att pappa ska köpa hem något när han är på resa, sa Karin Borgkvist Ljung.

Innan Gustav II Adolf dog hade han sett till att rikskanslern Axel Oxenstierna skulle ta hand om Kristina, uppfostra henne och se till att hon blev drottning. 1632 dog kungen och Oxenstierna blev som förmyndare en av de viktigaste männen i Kristinas liv.

Genom ett annat brev tog Karin Borgkvist Ljung oss med till drottningens liv som ung flicka. Hon skriver då till sin kusin Karl Gustav som senare skulle bli kung Karl X Gustaf.

– Här skriver hon på tyska. Senare när hon var i 20-årsåldern kunde hon flera språk, bland annat latin, italienska, franska och spanska, berättade hon.

Det finns många brev, och Karin och andra forskare har förstås analyserat dem noga. 

– Hon skriver ofta som det låter, och därför tror man att hon kan ha haft dyslexi.

Kristina var intresserad av vetenskap och konst och var öppen för olika religioner. Hon bjöd 1649 bland annat in den berömda filosofen René Descartes, för att han skulle studera filosofi, matematik och religion med henne. 

– Han hade det inte så lätt. Klockan 05 på morgonen skulle de starta varje dag. Och varför det? Jo, för klockan 07 skulle Kristina träffa Axel Oxenstierna för undervisning och genomgång av hur man styr ett rike. Hon ville hinna med allt!

René Descartes blev sjuk under sin vistelse i Sverige och dog 1650.

Axel Oxenstierna ville att Kristina skulle gifta sig. Men hon ville inte. I en av hennes texter skriver hon att hon “inte vill bli utnyttjad som bonden plöjer sin åker”.

Vi vet alla att Kristina abdikerade 1654, konverterade till katolicismen och senare flyttade till Rom. Hon gjorde sig känd i Europa och fick mäktiga vänner, bland annat påven Alexander. I Rom levde hon på motsvarande 55 miljoner kronor om året – ett bidrag ur de svenska statsfinanserna – men pengarna gick inte bara åt till lyx i hennes eget hov, bland annat startade hon en akademi där även kvinnor var välkomna och kunde studera. 

Korrespondens mellan drottningen och väninnan Ebba Sparre (som hon kallar “Ma Belle”) finns kvar. Men det gör också krypterade “biljetter”, alltså brev, till och från kardinal Decio Azzolino (som ju som katolsk präst svurit att vara kysk…).

– Det framgår mycket tydligt av tonen i breven att han var Kristinas stora kärlek. Hon skriver bland annat “Jag vill leva och dö som eder slav!”. Hon var otroligt förälskad i honom, och när hon dog testamenterade hon också allt hon ägde till honom, sa Karin Borgkvist Ljung.

Tack vare Azzolino-samlingen finns det mycket bevarat om vår egensinniga drottning som föddes för exakt 400 år sedan – och som ligger begravd i Peterskyrkan i Rom.

Bildtexter:

 

Karin Borgkvist Ljung berättade om drottning Kristina. Foto: Helene Skoglund

Drottning Kristina avporträtterad med de fyra elementen av hennes hovmålare David Beck.