Signe Bergner, 1915. Porträtt av den tysk-svenske fotografen Henry B. Goodwin (1878-1931), som anses vara en av Sveriges mest framstående fotografer genom tiderna (Public domain).
Tisdagen den 12 maj hade vi vårt sista medlemsmöte före sommaren. En av våra medlemmar, Ragnar A. Söderling, inledde kvällen med att berätta den fascinerande historien om Signe Bergner, som brann för kvinnors och barns rättigheter men som också var en orädd entreprenör i en tid då kvinnor många gånger hade begränsade möjligheter.
Ragnar, som själv tidigare var lektor i entreprenörskap vid Lunds universitet, började forska på riktigt om Bergner när han gick i pension 2014, berättade han.
– Men det var nog 30 år sedan nu som jag första gången hörde talas om Signe. Jag blev alldeles fascinerad av hennes liv, det är som en film.
Signe Bergner föddes 1881 i Sveg som dotter utom äktenskapet till provinsialläkaren Alphons Theorin och den danska kvinnan Polly Josefine Culmsée. Men efter att fadern dött blev Signe fosterdotter hos prästparet Olof Bergner och Ebba Bratt.
Signe undrade under uppväxten varför hennes riktiga mor aldrig hämtade henne, och det var först när hon var 19 år gammal som hon fick svar på varför, berättade Ragnar.
– Fosterföräldrarna hade fått Polly att lova att aldrig kontakta sin dotter, och det löftet höll hon. Men på sin dödsbädd berättade hon att hon hade tvingats, och att hon ändå hade följt sin dotters liv på avstånd.
Insikten ärrade nog Signe för livet. Hon engagerade sig senare i livet för kvinnors rättigheter och särskilt ensamstående kvinnors rätt att få ha sina barn hos sig. 1912 startade hon “Hemmet för ensamställda mödrar” i Stockholm som var verksamt under 18 år.
– Hon brann för att kvinnor inte skulle skiljas från sina barn.
Signe utbildade sig som många andra kvinnor på den tiden i huslig ekonomi och handarbete, men blev även slöjdlärare och sjukgymnast. Hon fortsatte att utbilda sig och gick bland annat också avancerade läkarkurser i hygien och praktiskt socialt arbete. Drömmen var att bli hälsovårdsdirektör.
Hon samarbetade med flera av de kvinnor som stod i första ledet för kvinnosaksfrågorna i början av 1900-talet. Bland andra kände hon Kerstin Hesselgren, som senare skulle bli Sveriges första kvinna i riksdagens första kammare, och som var en pionjär inom hygien- och arbetsmiljöfrågor.
Signe var gift tre gånger och under äktenskapet med geologen Johan Gunnar Andersson (som senare skulle grunda Östasiatiska museet) gjorde hon många resor mellan Kina och Sverige. Hon tog hem kinesiska varor till Sverige, startade företaget Kinesiska Magasinet och sålde bland annat varor till NK. Signe åkte mellan länderna många gånger, och under första världskriget höll det på att gå illa när hon skulle försöka ta sig hem med Transibisriska järnvägen.
– Signe stoppades och fördes till Sibirien där hon höll på att bli avrättad som misstänkt spion.
Äventyren runt om i världen – och affärerna – var många fler. Men 1916 hade Signe också köpt en tomt vid Siljan i Dalarna och låtit uppföra ett hus som fick namnet Siljansgården. Det kinesiska fick ta plats där också – i huset fanns ett “Kinarum” fullt av kinesisk inredning. Med sin tredje make Harald Alm startade Signe Berger där friskolan Siljanskolan 1927.
Signe dog 1945 och maken Harald gifte så småningom om sig. Urnan med Signes aska förvarade han dock i Kinarummet. När hans andra fru dog placerade han även hennes aska där och det var först på 1970-talet när han själv hade dött som hans dotter lät gravsätta alla tre tillsammans på Leksands kyrkogård.
Ragnar A. Söderling har berättat om sin forskning kring Signe Bergner i många sammanhang genom åren och 2019 skrev han även första delen i en skönlitterär svit om hennes liv; “Flickan Signe” heter boken. Mer information om hans forskning finns bland annat på hans facebooksida om Signe Bergner.
Tack, alla medlemmar för det här halvåret. Vi ses igen när släktforskarhösten startar i september!
