När vi träffades för det första medlemsmötet efter sommaren var det gamla grannar som stod i fokus. En del så gamla som över 400 år. Föreningens sekreterare Helene Skoglund har arkivforskat i Ösmo under flera år och berättade nu om ett antal människoöden från förr som hon hittat med hjälp av ett antal olika källor.
Det är vanligt att man kan få reda på saker om gamla släktingar i kyrkböckerna till ungefär i slutet av 1600-talet. Lite längre tillbaka kan man komma i mantalslängderna. Men går det att hitta Ösmobor i arkiven tidigare än så? Jo, det gör det faktiskt.
I Stockholms stadsarkiv finns fler handlingar än bara kyrkböckerna att leta i. Helene hade bland annat läst både gamla visitationsprotokoll och kyrkräkenskaper där prästerna skrev upp inkomster och utgifter.
Därför fick vi nu möta både Ösmoprästen Jakob Andersson Gevalander (som ofta kallar sig själv “Jacobo” i kyrkoräkenskaperna) och hans företrädare Herr Påvels änka, Elizabet. Efter att Herr Påvel hade dött inventerade nämligen Elizabet och den nye prästen Jakob Andersson prästgården Muskesund tillsammans, och det dokumentet finns kvar. I listan kan man bland annat läsa hur många kor, grisar och får det fanns – och att det fanns en gammal tandlös häst! Det här var i maj år 1604. Tänk att det finns kvar handlingar som är så gamla och som kan ge oss information om hur livet var i Ösmo för 421 år sedan!
Helene visade bilder på fina bomärken och mycket annat ur arkiven. Och i en av berättelserna kom dåtid och nutid riktigt nära varandra när hon visade en AI-genererad bild av det naturväsen som kallas Näcken, som hon hade gjort utifrån en beskrivning från 1600-talet.
Beskrivningen av Näcken hade hon hittat i en dombok. Det var Peder Olsson i Berga som hade sett Näcken vid Älgvikssjön en sommardag 1649 och sedan beskrev i häradsrätten hur han såg ut. Han beskrev honom som “en halvväxt man som hade en vit tröja ihopvecklad på axeln, grå byxor, vita strumpor, gult hår och en grå mössa. Om beskrivningen från 1600-talet resulterade i en rättvisande bild av Näcken får var och en bedöma…
När Googles AI-verktyg Gemini fick göra en bild utifrån Peder Olssons beskrivning av Näcken från 1600-talet blev det så här… (AI-genererad bild).
NSF arrangerar evenemang och aktiviteter i samarbete med ABF. Nästa medlemsmöte är den 14 oktober och då håller Bengt Herrman sin föreläsning ”I emigranternas fotspår”.
Nynäshamns släktforskarförening
