En artikel om en båtsman i Ösmo av Ulla Laiho
Lars Olof Larsson föddes 1831-03-03 i Stora Älby, Ösmo, som oäkta son till pigan Maja Stina Gustafsdotter, som levde mellan 1809-12-03 – 1867-03-17.
Faddrar vid dopet var drängar och pigor, statardrängen Nils Nilsson, drängen Pehr Andersson och pigan Johanna Pehrsdotter. Det har inte gått att få fram Lars Olofs fars namn, då han föddes som oäkta och någon notering är inte gjord i varken födelseboken eller husförhörsböckerna.
Soldattorp eller båtsmanstorp och en markplätt att odla
Lockbetet var ofta ett soldattorp (båtsmanstorp, ryttartorp etc) och en markplätt att bruka. Systemet var i bruk ända till år 1901, då värnplikten i sin moderna form infördes. Vår kustnära ort kom att tillhöra ett båtsmanskompani. Båtsmännen behövdes inte hela tiden i flottans tjänst, så för att garantera att de hade en inkomst under de tider de inte var inkallade tilldelades de mindre jordbruksfastigheter som de kunde leva på, ett båtsmanstorp. Bönderna i trakten slogs ihop i så kallade rotar och en rote bestående av flera bönder skulle tillhandahålla bostad åt båtsmannen och hans familj. Båtsmännen kallades därför för rote- eller roteringsbåtsmän.
Rotebönderna och båtsmannen upprättade ett kontrakt sinsemellan som berättade vilka åtaganden bönderna respektive båtsmannen hade utöver vad som angavs i lagen. Båtsmannen skulle själv sköta om torpet och driva lantbruket när han kunde, men när han kallades iväg för tjänst var det böndernas skyldighet att hjälpa hans hustru.
Båtsmännen inom ett visst område indelades i ett kompani och kompanichefen bodde någonstans i närheten av dem. Genom att upprätta båtsmansrullor höll kompanichefen reda på vem som bodde var, vilka bönder som ingick i roten och om någon av båtsmännen dog eller blev oduglig att tjänstgöra i flottan på grund av ålder eller sjukdom.
Till skillnad från arméns soldater så samlades inte båtsmännen för den årliga exercisen. Istället uppfordrades båtsmännen till tjänstgöring på fartyg eller för arbete på någon av flottans stationer. En båtsman skulle under en treårsperiod tjänstgöra sammanlagt ett år. Arbetskommenderingar förlades på flottans skeppsvarv där båtsmännen oftast arbetade på sommarhalvåret. Annars kommenderades båtsmännen att mönstra ombord på något av fartygen för att under en period gå till sjöss. Om krig bröt ut kallades alla båtsmännen in för tjänstgöring.
Båtsmän i Ösmo
1694 bestämdes att Ösmo skulle ha 17 båtsmän som var placerade på följande områden med respektive nummer på gården:
Björsta 43, Övre Fors 44, Banksta 45, Söderby 46, Uppeby 47, Älby 48, Vidby 49, Sotberga 50, Hacketorp och Långholm 51, Jursta 52 och 54 ,Skälf 53, Källberga 55, Ollinge och Lund 56, Yxlö 47, Släta 58, Gränja 77 (Källa: Tryckt litteratur (o) Grill:3 (1858) Bild: 210 Sida: 31)
Dickmanstorp
En av de sjutton var båtsmannen i Dickmanstorp, Släta, som fått sitt namn efter Dickman. Torpet var rote för Norsbol, Ålö, Nåttarö, Släta, Uppeby och Grava. Efter 1886 heter torpet Milldal och finns på Järflottahalvön.
Lars Olofs mor
Maja Stina Gustafsdotter föddes 1809-12-03 i Anderslund, Ösmo. Maja Stina flyttade till Släta 1825-11-01, där hon börjar sitt yrkesverksamma liv som piga. Hon fortsätter att flytta runt och arbetar som piga. I husförhörsbok för Muskösund 1831-1835 ser man att hon 1831 fött sonen Lars Olof, som flyttat dit från Älby samma år han föddes. När hon bor i Muskösund får hon 1837 en dotter även hon oäkta. Maja Stina och hennes två barn flyttade till Rökärret 1838. På gården fanns torparen Anders Månsson. När dennes hustru avled gifte Maja Stina sig med honom ett år senare och de fick tre gemensamma barn. Maja Stina och Anders bodde kvar på Rökärret fram till sin död.
Lars Olof Larsson flyttar och blir bofast
År 1846 flyttade Lars Olof från Rökärret till Vansviken, där han arbetade hos torparen Simon Lundell innan han flyttade till Milldal 1848, där han ersatte gamle båtsman J G Dickman född 1800, som tillsammans med sin familj flyttade till Johannesdal (numera nedbrunnen 2019).
Intyg
Innan Lars Olof kommit så långt var han tvungen att skaffa intyg för att bli antagen som båtsman. Han var bara drygt 16 år. Man hittar intygen i båtsmansrullan.
Georg Helén var präst i Ösmo och bodde i Muskösund. Han flyttade till Ösmo 1827 från Huvudstaden (Stockholm) tillsammans med sin familj.
Friskintyg
Lars Olof skaffade ett friskintyg från livmedikus W S Nerman.
År 1850 tillhörde Vansta gård läkaren Wilhelm Samuel Nerman (1795–1865), som var kunglig livmedikus.
Arbetsintyg
Lars Olof flyttade till Vansviken 1846 från Rökärret och tog tjänst hos torparen Simon Lundell. Även denne utfärdade ett tjänstgöringsintyg, som Lars Olof behövde för att söka tjänst som båtsman.
Lars Olof får tilläggsnamnet Dickman
Då Lars Olof blev godkänd som båtsman blev han bofast på båtsmanstorpet Dickmanstorp, Milldal i området Slätta dit han flyttade 1848. Hans namn ändras till Dickman, båtsman nr 58 på Dickmanstorp, Milldal, Rassa rote. Gamle båtsman flyttar därifrån med sin familj.
Intyg antagande båtsman
Intyg finns i rullan i ”Stockholms station: Södermanlands 1. båtsmanskompani (AB) D6:3 Bild: 3960” som bekräftar att han blev antagen som båtsman.
Utbildning och tjänstgöring som båtsman
Lars Olof utbildade sig på Skeppsholmen, (Amiralförsamlingen, Holmkyrkans församling, Flottans församling) Stockholm, i olika perioder. Man hittar tjänstgöringstiden i olika källor. I husförhörsbok ”Skeppsholm (A, AB) AIIa:13 (1853-1870) Bild: 33 Sida: 29” kan man förutom namn och nummer se tjänstgöringsperioder, omdömen och annat.
Lars Olof tjänstgjorde under följande perioder enligt ovan husförhörsbok:
540701 – 550716
580505 – 580825
600630 – Carlberg
630407 – 651007
660531 – 670702
691001 – 700928, 73 och 76
Kristendomskunskapen var svag. Han bevistade kristendomsförhör 1855-06-17 och 1867-06-23. I registret i denna husförhörsbok finns också en förteckning med båtsmän som ingår i Första Södermanlands båtmanskompani, nr 13, Stockholms län noterade i bokstavsordning med respektive nummer. Den innehåller även en del där anmärkningar noterats för olika förseelser.
Under båtmansrullor för ”Stockholms station Södermanlands 1a båtsmanskompani (AB) D6:3 Bild: 3920” kan man se ovan perioder samt efterföljande perioder.
51-66 Skärgårdsfartyg, 16 mån 29 dagar
1873 Sjömätarfart. Eolens, 4 månader 28 dagar
47-73 Stationen 72 månader 21 dagar
75 16/9 -76 16/9 12 månader Artilleri Deferten?
78 7/9 – 79 8/9 Stationen 12 månader 1 dag Dito
1880 8/5 – 3/9 Stationen 3 månader 27 dagar Dito
1882 13/4 – 13/9 Stationen 5 månader 1 dag
84 1/9 – 85 21/8 Stationen 12 månader Vakttjänstgöring
Han har tjänstgjort på olika fartyg och på Stockholms station samt Carlberg. Man kan även se att han 1861 fick 4 dagars husarrest för fylleri och 1863 4 dagars husarrest för orderbrott.
Rulla
Militär personal förtecknades i en rulla. I Sverige har använts detta ord, omväxlande med rangrulla, för att beteckna de årligen utkommande förteckningarna över officerare och civilmilitär personal vid armén respektive vid flottan. Den äldsta kända Svenska rullan är ”Svea rikes krigsmagts anciennetets och rangrulla 1793”. Rullor fördes fram till 1989.
Lars Olof Larsson Dickmans rulla
I ovan nämnda rulla (Stockholms station: Södermanlands 1a båtsmanskompani (AB) D6:3 Bild: 3890) finns förutom tjänstgöringstider många intressanta personliga uppgifter. Där kan även finnas intyg av olika slag, såsom ovan nämnda intyg från arbetsgivare, präst och livsmedikus.
Man har använt en gästgivargård i den militära handlingen för att beskriva var båtmanstorpet låg. Valla krog var den största krogen i Ösmo och var även gästgiveri och skjutshåll.
Bröllop
Lars Olof gifte sig 1853-03-28 med Clara Fredrika Carlsdotter, 1824-02-29 – 1901-07-13. Hon var född i Ösmo och hennes föräldrar var Karl Erik Larsson 1796-1829 och Anna Katarina Ersdotter född 1790. Clara Fredrika hade två barn sedan tidigare när hon flyttade till Milldal, som inte var Lars Olofs barn. De fick fyra gemensamma barn.
Barn | Född – död |
Hennes barn | |
Anna Carolina far okänd | 1847-01-03 – 1904-09-17 |
Carl Magnus | 1849-09-12 – 1926-07-23 |
far Anders Andersson | |
Gemensamma barn | |
Lars Gustaf | 1853-08-22 – 1912-03-04 |
Albertina Josefina | 1858-08-13 – 1862-09-17 |
Emma Fredrica | 1860-07-09 – 1862-09-02 |
Emma Fredrika Josefina | 1863-07-11 – 1906-04-09 |
Enligt dödboken för Ösmo 1862 dog Albertina Josefina i stryparsjukan även kallad äkta krupp eller luftvägsdifteri. Emma avled i hjärnfeber, en gammal benämning på hjärninflammation, som utan behandling kan leda till döden.
Avled
1890 bodde Lars Olof och hans hustru som inhyses på Milldal. Enligt dödsboken avled Lars Olof 1901-03-13 i Milldal, Ösmo Socken. Dödsorsak framgår inte. Han begravdes 22 mars. Han blev 70 år. Hans hustru Klara Fredrika avled tre månader senare 1901-07-13 av ålderdomssvaghet. Hon begravdes 19 juli. Hon blev 77 år.
I bouppteckningsregister Stockholms län 1900-1947 (Stadsarkivet) är noterat att bouppteckning för Lars Olof skedde vid sommartinget 1901 vid Sotholms domstol. Hittar ingen bouppteckning för hustrun.
Texten i denna artikel får endast kopieras med angivande av upphovsman och källa