Maria Landin höll ett mycket intressant föredrag om rysshärjningarna i våra trakter, tyvärr var det inte så många närvarande, troligen på grund av Corona.

Laurentius Weldt, präst i Ösmo församling (1692-1731), avbildades utan höger hand synlig. Porträttet hänger i Ösmo kyrka.
Foto: Copyright © Helene Skoglund

Under Nynäshamns släktforskarförenings senaste medlemsmöte berättade lokalhistorikern och författaren Maria Landin om rysshärjningarna sommaren 1719.

Kartan som hon visade, över våra trakter här på södra Södertörn, talade sitt tydliga språk:

– Ryssarna brände över 200 gårdar och torp i våra trakter.

Bakgrunden hittas i det Stora nordiska kriget som rasade mellan 1700 och 1721. Fredsförhandlingarna med Peter den store i Ryssland hade gått i stå och när Karl XII dog år 1718 beslutade den ryske tsaren att han skulle sätta press på Sverige.

Den 11 juli siktades vid Söderarm hela den samlade den ryska flottan. Vårdkasarna började brinna. Men det svenska försvaret fanns vid Vaxholm och vid Karlskrona. Östkustens skärgårdsbefolkning lämnades åt sitt öde.

– Attackerna gick väldigt fort. Landsort brändes den 15 juli, Nynäs den 16 juli och Muskö den 17 juli. Den 21 brändes Södertälje och den 22 juli Trosa.

Vi har en del sägner, men också namn på platser, som lever kvar efter rysshärjningarna. Men det är ändå ovanligt få, sa Maria Landin.

En är sägnen om prästen Laurentius Weldt i Ösmo som skulle ha hindrat ryssarna att plundra kapellet vid Nynäs gods. För att låta bli skulle ryssarna ha bett honom offra sin högra hand, vilket skulle bevisas av det porträtt som i dag finns i Ösmo sakristia, där Weldt är målad utan höger hand synlig.

– Det är högst osannolikt att det stämmer, det finns skrifter bevarade av honom både före och efter, och han skriver likadant. Rent teoretiskt skulle han förstås ha kunnat vara vänsterhänt, men troligtvis inte. Den här berättelsen finns i andra socknar, bland annat Hölö, sa Maria Landin.

I en annan sägen figurerar ”Oxa backe” nära Fållnäs, som lär ha fått sitt namn då ryssarna ska försökt ha kört bort Sorundas kyrkklockor, men varit tvungna att lämna dem på platsen för att de var för tunga. Det är inte heller troligt att det stämmer, sa Maria Landin.

– Om ryssarna hade dragit förbi där hade gårdarna upp till kyrkan inte klarat sig. Att Sorundabygden klarade sig så bra, är tack vare förkastningsbranten vid Fituna. Där gick det inte att ta sig i land.

Ryssarna skulle också vara inblandande i anläggandet av Dragets kanal, sägs det. Men kanalen fanns redan tidigare.

– Det första belägget jag har hittat för Dragets kanal, är från 1702. Då vill markägaren Törnflycht muddra upp sundet och starta krog där, sa Maria Landin.

Så kallade ryssugnar då?

– Sådana konstruktioner är svåra att datera, de har använts länge, ända från stenåldern. Man har länge haft behov av att laga mat, till exempel i samband med kolning i skogen eller vallning av djur.

Nej, att ryssarna skulle ha hunnit anlägga Dragets kanal, bygga ”ryssungnar”, köra kyrkklockor och en massa andra saker, är föga troligt.

– Man ska komma ihåg att de var här mellan den 11 juli och 18 augusti, sa Maria Landin.

En ytterst detaljerad sägen är dock den om silverskatten på Yxlö, där man också har hittat två av tre skatter som berättats vara nedgrävda.

– Man ska absolut inte förakta sägnerna, framförallt lär de oss mycket om forna tider.

Referat Helene Skoglund