Kettil Mannerheim gästade oss på novembermötet och berättade om allt det spännande som finns på Stockholms Stadsarkiv. Ett mycket välbesökt möte.
Kettil Mannerheim. Foto: copyright © Hans-Peter Stülten
Tisdag den 13 november hade Nynäshamns Släktforskarförening besök av Kettil Mannerheim från Stockholms Stadsarkiv. Han skulle berätta om guldkorn i arkivet.
Ett mycket intressant föredrag blev det, där han började med en av de äldsta handlingarna i stadsarkivet: En arbetsbeskrivning med prislista för Stockholms Bödel, bl.a var det specificerat att han skulle vara nykter under sin ämbetsutövning.
Han pratade även om Stockholms Tänkeböcker, alltså de äldsta rättsprotokoll som finns i Stockholm.
Han visade exempel på de inlagor borgare skickade in till rätten i Stockholm, diskussioner om tolken på rysstorget, den plats i Stockholm nedanför dagens Stadsmuseum, där ryska köpmän fick bedriva handel. Det blev diskussion ibland när andra gav sig på att tolka i stället för stadens officiella tolk.
Kettil pratade även om vad finns i domkapitlets arkiv, det är brev från präster och borgare, bl.a. ett brev från en präst på 1700 talet som undrade vad han skulle göra med en slavs dop. Den aktuella slav var 18 år gammal och ursprungligen köpt i den danska kolonin Trankebar av en dansk handelsman, såld vidare till en svensk supercargo som hade sålde honom vidare till en stockholmsborgare. Denna hade lärt honom kristendom och nu skulle den unga mannen döpas. Hur skulle prästen göra det, han förrättade ju normalt barndop där dopbarnet var ett par dagar gammalt, nu var det en vuxen. Svaret han fick var att han skulle göra som vanligt.
Horsbrott och skilsmässoärenden hamnade också i domkapitlet, Kettil visade ett par exempel på hur det kunde gå. Det var inte enbart männen som kunde begära skilsmässa.
Polisarkiv är också en intressant källa med bl.a. fotos av brottslingar från slutet på 1800 talet och en bra bit in på 1900 talet. Utlänningskontrollen från 1917 då passtvånget återinfördes. Även ansökan om uppehållstillstånd finns i polisarkivet.
Bygglovsritningar från 1700 talet och fram kan man också hitta på Stockholms Stadsarkiv, hur utvecklingen av hemmen har ändrats genom tiderna.
Skolarkiv finns med uppsatser från elever och naturligtvis betyg från läroverken och flickskolorna.
Sociala arkiv från 1890 där man kan hitta mycket intressant. Strikt sekretess på 70 år från handlingens upprättande.
Stockholms Stadsarkiv har även en del förenings- och personarkiv förvarade.
Kommunfullmäktigas sammanträden från 1890 och fram finns på stadsarkivet, det ger mycket rolig läsning vad man har diskuterat på fullmäktiga sammanträden i forna tider.
Kettil visade även en intressant funktion på USB arkivet ”Rotemannen 3” som jag i alla fall inte kände till. Hur man kunde få fram vilka som var föremål för sociala åtgärder eller vilka som hade varit i klammeri med lagen.
För att besvara frågan i början: Ja visst finns det guldkorn i Stockholms Stadsarkiv!
