”Valloner” i släktens historia är ofta finska emigranter

Foto Copyright © Helene Skoglund

Den 8 oktober hade Nynäshamns släktforskarförening sitt andra medlemsmöte för hösten. Då berättade den rutinerade släktforskaren Keth Andersson, Nynäshamn, om den grupp människor som tidigare brukade kallas ”svedjefinnar”, men som numera går under benämningen skogsfinnar.

–Svedjefinnar blir missvisande eftersom de inte enbart ägnade sig år svedjebruk, utan också åt traditionellt jordbruk, boskapsskötsel, jakt och fiske, sa hon.

Keth Anderssons berättelse om de finska emigranterna startade under medeltiden. Men det är först från 1500- och 1600-talen som det finns skriftliga källor i form av kyrkböcker som berättar om flyttningarna från Finland, som ju då var det svenska rikets östra del.

Ofta var det befolkningen i Savolax och Tavastland som flyttade. Än i dag är krig en orsak till att människor flyr, och som en av ”pushfaktorerna” nämns flykt från det så kallade ”klubbekriget” 1596-1597.

Men anledningarna var flera. Överbefolkningen i området kan ha varit en orsak, och styret i Finland en annan. Den finske överståthållaren Flemming nämns ofta som en hård och grym härskare, som bland annat bestämde att allmogen måste härbärgera och utfordra de svenska soldaterna som skulle slåss mot Ryssland i Finland. De fattiga torparna såg helt enkelt ingen annan utväg än att fly till en lugnare del av riket.

Många bosatte sig i Värmland, delar av Norrland, Närke och Sörmland. En del flyttade också in på den norska sidan.

En hel del av skogsfinnarna var smeder. Därför är det vanligt att folk med smeder i släkten som tror att de är av vallonsläkt i stället får reda på att deras ursprung kommer från skogsfinnarna, berättade Keth.

–Tidigare försökte folk dölja det. Det ansågs inte lika fint som att ha valloner i släkten, vilket naturligtvis är väldigt dumt.

Bara under 1500-talet flyttade cirka 13 000 finnar till den svenska sidan.

Referat Helene Skogkund