Månadens tema Januari 2020 "Indelta soldater och Båtsmän"

Författare: Maria Landin

Foto copyright© Maria Landin

Indelta soldater och båtsmän

Under 1600-talet var Sverige en stormakt och förde krig i Europa. För Sveriges del krävde detta stora tributer i människoliv. Under åren 1620 och 1720 dog cirka 270 000 män i samband med krig. De flesta inte på slagfältet utan i fältlägren av magsjukdomar och svält.

I de länder där kriget fördes drabbades befolkningen enormt hårt. Det var inte bra soldaterna utan också civilbefolkningen som fick lida.

I Sverige försökte statsmakterna hela tiden stampa fram mer folk. Det var bönder, bondsöner och drängar som skrevs ut i kriget. Det fick konsekvenser för den kvarvarande befolkningen, alltså kvinnorna, barnen och de gamla och orkeslösa som skulle sköta gården. Men om en man överlevde kriget och kom hem igen så hade han i alla fall kvar sin gård att leva av.

Till slut fanns inte några män kvar att skriva ut till krigstjänst och man var tvungen att lösa saken på annat sätt. I början av 1690-talet skapades det så kallade indelningsverket i hela landet. Det innebar ett nytt system för att få fram soldater till de ständigt pågående krigen och dessutom ett avlöningssystem för soldaterna.

Indelningsverket

Nu skapades en stående armé av soldater som var och en fick sig tilldelat ett soldattorp, som alltså var ett sorts tjänstebostad. Bönderna indelades i rotar som skulle ordna torp och odlingsmark åt soldaten mot att bönderna själva slapp gå ut i krig. Indelta soldater blev ett begrepp för 200 år framåt. Indelningsverket avskaffades 1901 då den allmänna värnplikten infördes.

Grundtanken var att två hela hemman skulle bilda en rote som hade att underhålla en soldat eller båtsman. Roten skulle avsätta mark för ett torp som soldaten kunde bruka. Under fredstid var soldaten som vilken torpare som helst, med undantag för att han kunde bli inkallad för att utföra arbete åt staten, till exempel gräva Södertälje kanal. Han skulle dessutom infinna sig på ”Heden” en gång varje år för att exercera.

För familjen var livet tryggt så länge mannen levde, men stupade han i kriget fick änkan och barnen flytta ut och lämna över torpet till näste soldat.

Soldatnamn

När en man antogs som soldat fick han ett nytt namn. Namnet var oftast kopplat till någon personlig egenskap eller huvudgården i roten. Namnet var alltså kopplat till soldattorpet. Det innebar att soldaten lämnade sitt riktiga efternamn när han antogs som soldat och återtog det när han lämnade yrket. Efterträdaren fick samma efternamn.

Det intressanta är att den förste soldaten i roten, någon gång på 1690- talet, fick ett namn som sedan kom att ärvas, även om egenskapen inte stämde in på den personen.

Indelta soldater och båtsmän

Beroende på var man befinner sig i landet så finns det soldater eller båtsmän. Närmast kusterna var det naturligt att männen kom att tillhöra något båtsmanskompani.

För Sorunda och Ösmos del så tillhörde båtsmännen Första Södermanlands båtsmanskompani. Det är först en bit in på 1700-talet man kan börja urskilja hur rotarna är indelade och vilka namn som tillhör vilken rote.

I mantalslängd 1694 för Sorunda och för Ösmo 1695 finns första gången båtsmännen nämnda. Flera av dem har där redan fått ”typiska” soldatnamn som Kämpe, Grym, Utter, Skytt, Skotte och Stark. Men det finns också namn som Skärkarl, Aborre, Fiskare och Bonde. Namn som kanske anspelar på mannens tidigare yrke.

De första namnen ändras lite över tid men vissa egenskapsnamn lever kvar och övertas trots att egenskapen för länge sedan är borta. Till exempel Norrlänning, Stark och Kortman.

Källmaterial

Har du indelta soldater eller båtsmän i släkten?

Sök på centrala soldatregistret                          https://www.soldatreg.se/sok-soldat/

för att hitta din soldats regemente

Arkiv digital registersökning

-          Båtsmansrullor

-          Innehållsförteckning generalmönsterrullor

-          Mantalslängder

SVAR

-          Flottans arkiv

Besök Krigsarkivet för att hitta handlingar kopplade till soldaten och syneprotokoll för torpen.

Domböcker med mera

När man läser domböcker eller sockenstämmoprotokoll så slås man av att båtsmännen/de indelta soldaterna är överrepresenterade som grupp. De är ofta inblandade i mål som rör fylleri, slagsmål och stöld, men också grövre brottslighet såsom mord. Fenomenet är intressant och värt att fundera kring. Kan man jämföra dåtidens båtsmän och soldater med nutidens traumatiserade soldater som har svårt att finna sig till rätta i det civila samhället efter det att de kommit hem från att ha deltagit i något krig?

Eller var det en särskild sorts människor som sökte sig till soldatyrket? Klart är i alla fall att det var ett otryggt liv, både för båtsmannen själv men också för hans hustru och barn som blev körda på porten om mannen själv stupade. Man ägde ingenting av värde och hade inte så mycket heder att vara rädd om.

Båtsman Anders Lätt i Torp, Sorunda

År 1702 utspelar sig följande händelse i Torps by i Sorunda socken. Rotebonden Olof Bengtsson blir knivskuren i magen av båtsmannen Anders Lätt efter det att ordinarie båtsmannen Erik Holm och rotebonden blivit osams och hamnat i slagsmål om båtsmannens lön. (Det här var troligen innan man hunnit uppföra egna torp till båtsmännen och de fick sin lön i natura). Under slagsmålet kommer kaplanen herr Anders till gården. Olof Bengtsson klagar över att han inte får vara ifred för båtsmännen i sitt eget hem och kaplanen erbjuder Olof att få följa med honom hem över natten. Innan de hinner gå iväg så skär Anders Lätt sin rotebonde i magen med en kniv. Anders, som endast är 21 år gammal, uppger vid rannsakningen att han blivit arg för att det var så svårt för båtsmännen att få ut sin lön. Häradsrätten dömer honom till döden, tyvärr saknas Hovrättens utslag, men troligtvis avrättas Anders vid Galgstenen i Jordbro.

Texten i denna artikel får endast kopieras med angivande av upphovsman och källa.